My life. My choices. My regrets.

torsdag 30 juli 2009

Sleepless

Yes Oh baby jag har en sådan natt. När John Blund lyser med sin frånvaro. Kanske detta "lysandet" som gör att sömnen vägrar infinna sig hos mig. Sitter på msn med lite random vänner. Mycket spännande ämnen kan det talas om såhär mitt i natten.
Allt från Kikki och hennes förkärlek till falukorv. Som vi halkade in på när jag kom fram till att jag har ett såpass allvarligt sockerberoende att jag seriöst borde söka hjälp. Jag är så fruktansvärt beroende av godis.
Nej här är det inget trams om att jag dör om jag inte får godis just nu. Jag klarar inte en dag utan godis.
Nu pratar vi att jag måste ha godis. Jag kan trycka i mig ett par kg om dagen. Nästan.
Jag blir nästintill fysiskt sjuk om jag inte får godis varje dag.
Jag skiter fullständigt i om ni tror mig eller inte. Men så illa är det faktiskt.
För övrigt så har dessa passerande dagar behandlat mig som om jag bodde i en bubbla. Jag har känt mig fruktansvärt fast. Inlåst. Begränsad. Av någon konstig jävla anledning så har det känts som en så kallad outer body experience.
Out of body experience.
Fråga mig inte hur när och varför det skrivs som det gör.
Jag tar med båda. Vet icke vilket som är det korrekta. Så take a pick.
Vandrat omkring i en dimma utan en utväg. Nej jag är inte deprimerad. Ledsen. Eller mår dåligt på något sätt. Jag är faktiskt väldigt rofylld och harmonisk. Kanske beror det på att. Är man inlåst. Begränsad. Har ett sorts skydd runt om kring sig.
Då kan ju ingen ta sig in. Personen kommer in lika enkelt som jag kommer ut.
Vilket i detta fallet inte är en möjlighet.I nuläget. Life is good.
Jag ska åter krypa in i min dimfyllda bubbla och sätta på en film.
Bara mysa och njuta medans en ny dag gryr.

tisdag 28 juli 2009

I am. You are.

You were the first. You`ll be the last.
Wherever you go. I`ll be with you. Whatever you want. I`ll give it to you.
Whenever you need someone to lay your heart and head upon.
Remember. After the fire. After all the rain. I will be the flame.

torsdag 23 juli 2009

Onsdag

Nu kommer jag vara så sjukt jävla tråkig. Jag kommer berätta om min dag. Något jag stör mig på när bloggare skriver samma sak. Dag ut och dag in. Där det i stort sett aldrig händer något nytt. Jag brukar gärna skriva lite mera ingående saker. Tankar. Funderingar. M.m. Yes ofcourse är det ingen som tvingar mig att läsa dessa. Det gör jag inte heller. Tappar helt enkelt lusten.
Men som sagt. Idag kommer det bli en vanligt inlägg. Kort och gott.
Jag och Tobbe bestämde oss för att dra ner på stan. Helt överlycklig fixade jag mitt hår med clips och löshår som hade räckt till att väva en matta. I väntan på Tobbe går jag till Robertos. Pizzerian längst upp på min gata. Ska inom snar framtid börja jobba där. Denna har kommit att bli mitt andra hem. Underbar lite restaurang. Mycket trevligt. Tobbe anländer och vi vandrar ner till stan. Först till apoteket. Gick inte som det skulle där. Så det var slöseri med tid. Vilket innebar att hade jag vetat detta så hade jag inte kommit försent till polishuset. Där jag skulle förnya mitt pass. På stan stötte vi på dessa människor som säljer mobilabonnemang. Utanför affärer. Oj vilket gott skratt jag och Tobbe fick oss. Människan halvt slet i mig. Men jag talade omkull honom. Stackaren hade inte en chans. Jag har både abonnemang och kontantkort. Efter ett tag insåg han att det var kört. Jag önskade honom en bra dag. Sen gick vi igen. Skulle sagt att jag sålde mig själv och frågat om vi skulle ses. Han var ju trots allt ganska söt där han stod lite halvt bortgjord. Sedan styrde vi mot systembolaget. Insåg att det var onsdag. Blev lite smått sugen på utgång. Men vi sket i det.
Sedan begav vi oss till restaurang Ming. Yes vi glömde betala. Fråga mig inte hur fan det gick till. De ropade tillbaka oss efter att vi vandrat ut. Ett jävla massa skrattande blev det. Hem och lämna av cidern. Byta skor. Traska till OKQ8. Posta brev och hämta paket. Blev återigen en sväng till Robertos. Jag drack en cider. Tobbe en cola. Underbara dag. Precis vad jag behövde. Slutade med film och lite städande från min sida. Tack Tobbe för att du bytte lampa i mitt höga tak som jag inte ens når upp till med en stol.
Thanx for en suverän dag. Jag beklagar sorgen för er som måste läsa detta inlägg fullt av skit.

Men kul som fan hade vi. Tjingeling.

onsdag 22 juli 2009

Styrka

Min starkaste egenskap är tydligen. Precis styrka.
Se och lär pojkar och flickor.

Du går genom livet med högt huvud. Vet att du råkar ut för läxor i livet som är just det. Läxor. Det är bara att se på och gå igenom. Du känner dig själv och är redo för vad som än komma skall. Du är en förebild för många.
Se till att du väljer dina vänner med hjärtat.
Länge leve facebook och alla dess underbara quizes.

söndag 19 juli 2009

Stand by me

It`s my dream. My wish. Mitt hjärta. Min själ. Min kropp.Skriker efter dig.
Du lovade. Tio månader eller tio år. Spelar ingen roll. Det är slutändan som räknas.
Jag får alltid som jag vill. Det vet jag. Det vet du också. Weird but true.

Nej jag kan inte väcka folk från de döda. Vi klarar av mycket mer än vi tror.

Underskatta aldrig er själva. Överskatta aldrig någon annan.
Vissa säger: Släpp det förflutna.
En del säger: Lär av dina misstag.
Andra säger: Kämpa för det du tror på.

Jag säger : Ge aldrig upp.

fredag 17 juli 2009

You

If you can`t trust. You can`t love. Then I guess I`m a hell of a truster.
Cause I love you so much. Alla gör vi misstag. Jag gjorde ett enormt.
Men lilla gubben. Släpp det och öppna dina ögon. Det är inte som förr. Vilket innebär att det bara kan bli bättre right? Jag vet det. Du vet det. Vi mot världen. Du och jag för evigt. Du sa det. Minns du inte. Jag bär ett halsband. Det jag fick av dig. Den dagen du kom hem med en röd ask från guldfynd. Jag satt i köket och rökte under fläkten. Jag minns det som igår. Sen gav du mig den fina asken. Jag öppnade den. Där i låg ett halsband med ett kinatecken i guld. Det tecknet stod för kärlek. Jag frågade vad du hade gjort nu. Varför fick jag detta. Ditt svar var. Du ville bara göra mig glad. Idag bär jag det tillsammans med min förlovningsring. Jag har din här hemma. Men den ligger i den röda asken. Jag skulle vilja bära din ring runt min hals också. Kanske så det borde vara. Dock så tror jag och verkligen hoppas på att vi en dag igen bär dem. Eller kanske inte dessa två. Kanske ett par nya. Dessa kan få representera det som var. I nuläget är jag väldigt lycklig. Men du fattas mig. Fem år är inte att leka med. Vi ska kunna hitta tillbaka till varandra. Hur svårt kan det vara. Varje år blir vi äldre samtidigt. På samma dag. Hur ofta sker det. Det vi hade var speciellt.
Det är lätt för dig att vara en liten morhoppa som kan sätta sig på tvären när du är lite mindre än 50 mil ifrån mig. But I wonder. Är det verkligen så lätt som du vill att det ska vara. Jag tror inte det. Ingen känner dig som jag gör. Jag säger alltid nuförtiden. All in. No regrets. Men detta är ett misstag jag verkligen ångrar. Jag ser ändå på det som att det var meningen. Vi satt fast. Vi fick en chans att bli dem bästa vi kan bli. På varsitt håll. Kanske för att det ska hålla livet ut nästa gång. Jag vill tro det. Allt har sin tid. You`ll see. Innan sommaren är slut.

Usch vilket tragiskt jävla inlägg detta blev. Men det får duga i brist på annat. Jag kommer med största sannolikhet radera detta inom några dagar. Återigen. So long suckers. Damn I`m a stuck up bitch.

onsdag 15 juli 2009

Congrats

You are still missing in my heart. In my mind. And ofcourse. In my life.
Congrats min älskade vän som idag skulle gått in i kapitel 27 i livet.
Snart har 7 år passerat sedan du lämnade denna världen.
Hurts like hell och jag önskar att vi kunde spola tillbaka tiden.
Du var obeskrivlig och totalt underbar. One of a kind.
Du har gett mig otroligt många fina och galna minnen.
Det är jag tacksam för.
There will never be another one like you.
Så Grattis Grattis Marcus. Jag älskar dig och saknar dig.
You may be gone. But never my love for you. You are always with me.

tisdag 14 juli 2009

Welcome till Blogspot

Trevligt värre.
Jag har haft stora funderingar på att mova min blogg till blogspot instead.
Tack vare den underbara velighet som alltid infinner sig när denna damen

har olika beslut att fatta. Därav att denna blogg kommer ha en existens men
med ett otroligt fattigt innehåll. Halva segern vunnen i alla fall.
Jag har fått tummen ur röven och lyckats gå från enbart tanken. Till ett skapande.
En vacker dag kommer bloggen vara fullskriven och relativt ofta uppdaterad.
Men tills dess. Ni som icke vet vart den andra bloggen ligger.
Kan jag bara säga. So long suckers. På återseende.

söndag 12 juli 2009

Rain

Let it rain rain. Let it rain. Jag älskar regn. Regn och åska. Blixtar och dunder. Magiska under. Luften är aldrig så frisk som den är efter ett rejält oväder. Konstigt nog så sägs det att efter en rejält hetsig diskussion. Även kallat storbråk. Så ska luften vara rensad. Ni vet vad jag pratar om. Kan tyvärr inte hålla med där till 100%. Visst en del saker kanske löser sig. Reds ut. Etc. Men det finns alltid något kvar. Som förmodligen kommer ligga och gnaga. Knappt märkbart. For sure. Men som växer tills nästa storm inkommer. I förhållandet. Jag fortsätter förlita mig på att åska och dunder. Är de enda faktorer som kan rensa något såpass att det som var. Alla spänningar. Kvavheten. You name it. Allt som var innan ovädret bröt ut. Är ett minne blott. En ny luft kommer efter det. Friskare och renare. Efter regn kommer solsken. Eller? Solen har ingen somhelst beydelse för mg i detta.
Fundering numero två. Kan man vara lycklig utan att älskas av någon. Eller älska någonting / någon. Jag tror att riktig äkta lycka infinner sig i den stund / dessa stunder. Som man älskar. Tänk er själva. Du kanske är älskad av alla i världen. Du kanske är älskad av en enda. Känner du lycka över det. Även om det är en person du absolut inte känner något för. Jag tror inte det. Jag är endast lycklig då jag brinner för något. Jag älskar hellre en person som inte älskar mig. Än blir älskad av någon I couldn`t care less about. Det ger mig ingenting egentligen. Fine hur kul är det att älska någon och inte få någonting tillbaka. Där känslorna inte är ömsesidiga. Jag känner inte så. Klart det är tråkigt absolut. Men jag lider inte av det. Bara blotta tanken på att denna människa existerar. Får mig att känna lycka. Om lyckan är så stor nu. Hur enorm kommer den inte vara den dagen jag älskar någon. Som älskar mig lika mycket tillbaka.. Den totala lyckan right? Du kanske inte alltid kan skapa din egen lycka fullt ut. Ibland kanske det fattas något. Men låt det inte hindra dig. Håll sinnet öppet för att släppa in någonting som tillför det där lilla extra.
When your heart bleed. You are dead. Dead. Indeed

fredag 3 juli 2009

Happiness

Underbara sommar som har tagit mig med storm. Det är viktigt att stanna upp. Andas. Njuta. Jag är så fruktansvärt lycklig. Tillåt dig själv att vara det. Ofcourse så är det lika rörigt i huvudet på mig. Som vanligt. Med alla dessa hundra tankar. Som den överdrivet kärleksfulla människa jag är. Hoppas jag på en sommar fylld av kärlek. Det är icke omöjligt att det sker. Jag har dock fastnat för en underbar person. Men det ville sig inte riktigt. Jag får nöja mig med att ha denna kontakt med honom. Som jag har i nuläget. Love it. Love him. Jag blir rofylld av bara tanken på honom. Nice. Men jag har införskaffat mig ett tidsfördriv tills denna människa tar sitt förnuft tillfånga.Vilket inte kommer hända förrän Hell freezes over. Vilket kan ske närsomhelst. Right? Grisar kan i alla fall flyga har jag konstaterat. Men hur som helst så har jag ett dejtobjekt häruppe. Exciting. Very spännande. Nu väntar jag bara på ett bio-gående. Sen är allt klappat och klart. This way or another.
It`s the good girls that keep diaries. The bad ones don`t have the time.