Sjuk och M

Ja men eller hur. Så har man gått och blivit sjuk. Nu kommer det. Den länge fruktade Svininfluensan. Observera att jag nu är mer död än levande. Det är ett under att jag ens kan sitta och skriva. Ja så ska det väl vara. I alla fall om man ska sitta och citera tidningarna i nudagens läge. Long live Aftonbladet om inte annat. Ingen idè att ens ge sig på ett försök att kila in på hemsidan och glo igenom denna. Är ju död halvvägs in. Skämt å sido. Jag har spenderat i stort sätt hela veckan med M. Jag skippar tidningarna och alla sjukdomar som för längesedan utrotat hela jordens befolkning. Jag skyller i detta nuet på M. Det är helt klart denna prick som har smittat mig. Han är dock inget svin. Vad jag vet. Eller sett. Ännu. Dessutom så tycker jag att jag verkligen lyckats ställa till det för mig igen. Inget katastrofalt missöde. Men en liten vändning i mitt planerande angående nutid och framtid. Smidigt as always. Anyways. Nu ska jag återgå till mitt samtal med M och Nostalgi-trippen gällande Boybands från 90-Talet via Spotify. Innan jag lägger mig ner och återigen dör någon timme. Vecka. Månad. Eller varför inte. Ett år.

Sleep over.

Tvångstanke. Måste uppdatera. Hur som helst så har lyckan ännu en gång infunnit sig i hjärtat mitt. Ibland undrar jag om det är okej att vara lycklig. Är det rättvist? Jag känner ibland att jag lider fruktansvärt med dem som inte är det. Men alla skapat sin egen lycka mer eller mindre. Right? Olyckan är däremot framme utan att man kan styra över det / den. Inatt sov M hos mig efter att han hade missat bussen. Det var nice. Men herregud så fjantig man har blivit. Nu är det nästintill jobbigt att ha någon campande hos sig. Jag har vant mig att leva själv. Det är en befrielse. Fruktansvärt skönt. Det som inte tar död på dig. Makes you stronger.
Så det är bara att gilla läget och ta sig i kragen.
För jag har en känsla av att detta inte var en. One time only. Love it.

Dagens LoL

M a r i a - Checkmate. säger (19:39):
Men shit. Nu smakar det tvål i munnen
/parfym

Marcus Do not kill. Do not rape. Do not steal säger (19:39):
HAHAHAHAHA

Marcus Do not kill. Do not rape. Do not steal säger (19:40):
jaa

M a r i a - Checkmate. säger (19:40):
sluta tvi

Marcus Do not kill. Do not rape. Do not steal säger (19:40):
Du ska inte dricka tvål / parfym det vet du va?

M a r i a - Checkmate. säger (19:40):
Äre så?
Tror det är doftspray?
Alltså OK jag är en sån människa som proppar ALLA
tuggummin i munnen. Tuggar ett tag sen gör jag en boll
å lägger nånstans.

M a r i a - Checkmate. säger (19:41):
JA jag är cepe.
Sen senare ska jag tugga på det.
Mhmm som NU
Och den jäveln har badat i parfym eller nått.
Shit alltså.

Marcus Do not kill. Do not rape. Do not steal säger (19:44):
Hahahahahahahahahahahahahahahahahahahaahahahahaha'
Faceplant :D

M a r i a - Checkmate. säger (19:47):
Jag är sjuk i huvet jag vet men jag är som ett barn där.
Askul med tuggummi.

Stirra dig blind.

Har ni tänkt på en sak. När ni är ute på stan till exempel. Ja nu tar jag stan. För på andra offentliga ställen. Skolor. Marknader. Nöjesparker etc. Där har alla samma tanke. Alla är där av samma anledning. Men på stan har man lite olika ärenden att uträtta. Allt från att shoppa loss. Till att bara sätta sig och fika. I alla fall. När jag är ute så tycker jag att folk är för jävla duktiga på att stirra. Jag är likadan. Jag tittar gärna på folk. Men det finns en gräns. Paranoid som man är så är ju inte första tanken. Han/Hon tittar på mig för att jag är snygg. Kan ju bero på något helt annat. Helst negativt. Men när jag själv stirrar. Tittar intensivt. Då är det positivt. Oftast. Nästan alltid. Både på tjejer och killar. Äldre och yngre. Allt från att killen är fin. Snygg. Häftig. You name it. Även på tjejerna. Oj vad fint hår hon hade. Eller vad bra hon passar dem i kläderna. Eller hon kanske bara ser allmänt cool ut. Nu tycker jag dock att jag är fin. Är inte så att jag helst vill springa och gömma mig. För att jag ser ut som ett jävla åkerspöke. Jag är nöjd. Tack och lov för smink. Löshår i mängder. Perfection takes time. Eller? Vad vet jag. Skönheten sitter i betraktarens ögon. Right? Hur som helst så undrar jag om alla är så självsäkra. Som de får sig själva att framstå. I mina ögon. Men skenet kan bedra. Nu ska jag fortsätta tjata på M att han ska komma och styra upp riktiga hamburgare till mig. Inte nu. Men här i dagarna.
My work here is done. Over and out.

Love.Tattoo.

Jag har idag äntligen bestämt mig till 100% hur min tatuering ska se ut. Vart den ska sitta. Länge har jag vetat att två namn ska få pryda min vad. Har hela tiden sökt någon sorts passande symbol till detta. Hjärtan med initialer i till exempel.
Något form av tecken som står för kärlek. Men inte vetat hur jag ska få till det.
Men nu är det alltså klappat och klart. Det blir dessa två namn. Med ett lagom stort kinatecken ovanför som står för kärlek. Inspirationen kommer från: http://thelawofcarolina.wordpress.com/ där såg jag hur denna kommer se ut.
Även en suverän blogg som många borde läsa. Anyways. Bild kommer när tiden är inne. Nåväl det ena namnet tillhör min bortgånga bästa vän Marcus. En person jag saknar sjukt mycket. Som har förändrat min syn gällande mycket här i livet. Det andra namnet kommer tillhöra en person som i nuläget betyder mest för mig.
En person som varit med mig i upp och nedgångar de senaste åren. Det finns saker att reparera innan jag kan gå vidare och släppa det som varit. Båda dessa har förändrat mitt liv. Båda två med helt olika innebörder. Hur det än må ha varit. Så är jag tacksam för allt som har kommit ur mina relationer med dem. Det är kärlek för mig. Mina två största. They are irreplaceable. Always and forever.

Dunno

Saken är den att. Jag vet inte hur jag ska bete mig gentemot dig. Ibland är det lättare att vara sur och förbannad. Dessa känslor har alltid legat närmast. När någonting har haft med dig att göra. Är jag snäll och ödmjuk. Då får jag ingen respons. Precis som att du inte tror på mig. Att du inte kan ta till dig det. Är jag däremot grinig. Då vet du exakt. Hur. När. Var. Varför. Även fast jag gör dig fruktansvärt illa. Så går du på den vägen. Möter mig halvvägs. Det jag innerligt vill nu. Är att vi ska mötas igen. I mitten. Fast på den vägen som leder oss rätt. Den vägen vi borde stått kvar på från början. Damn alla dessa villospår. Nåväl. Inget ont utan att det kommer något gott ur det. Allting har en mening. Den enkla vägen är inte alltid den rätta. Lite får man kämpa med. Även mot. Still going strong. Right?!

Usch för detta väntande.

Ja herregud. Måste tiden gå så sjukt sakta? Det är alltid så när man har någonting suveränt att se fram emot. Men när man bävar sig för att en viss dag eller stund ska komma. Då är den hos dig på två röda. Varför? Skulle vara bra mycket skönare om man fick bestämma själv över tiden. Fast om alla skulle kunna göra det. Då skulle nog allting i hela världen kollapsa mer eller mindre. Right? I skrivande stund så väntar jag bland annat på att alla möten i veckan ska ske. Har en hel del att ta itu med. Men det jag längtar till mest är ett viktigt samtal. Lite pappersarbete med mera. Efter detta så ska mitt jobb kicka igång. Yes. Det var ett tag sen jag var ute i arbetslivet. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag längtar. Så ni får försöka gissa er fram till denna underbara känsla. Den tid som jag dock verkligen skulle vilja spola fram till. Är september. Någonstans i slutet på denna månad kommer det bästa hända. Skulle nog utan tvekan kunna säga att det kommer bli årets höjdpunkt.
Total lycka förmodligen.
Men jag får helt enkelt hålla ut ett par dagar och även en månad. Försöka underhålla mig med någonting som inte alls ger mig varken inspiration eller lycka. Jag blir inte särskilt tillfreds med denna väntan. Men desto bättre när tiden väl är kommen.

Adoptera mera

Jomen precis. Jag har funderat på detta sedan ett par dagar tillbaka. Då jag snubblade in på en annons angående tigrar. Det finns tydligen endast cirka 3500 kvar i världen. Vilket jag inte riktigt vet om jag ska tro på eller inte. Sedan funderar jag även på hur det bara kan finnas detta antalet kvar. Jag menar. Ni vet väl hur pass vanliga katter fortplantar sig. Kommer alltid en massa babies från dessa underliga djur. Och varför fångar man inte in ett x-antal tigrar och ser till att dessa förökar sig. Fine kanske är hemskt att de ska leva i fångenskap. Det kanske till och med gör att de får svårare för att föröka sig. Men det är väl värt ett försök i alla fall. Eller? De finns på zoo för att vara underhållande. Visserligen vackra att titta på. Men jag tycker ändå att man ska försöka få antalet att stiga genom detta sätt. På många håll i världen. Eller så görs detta redan men jag är kanske inte tillräckligt insatt i det för att kunna yttra mig om det. Even so. Jag hoppas på att dessa vackra djur inte kommer dö ut. Blev idag stoppad på stan i hopp om att värvas till Greenpeace. Bra organisation for sure. Men jag kommer satsa på att ge pengar till WWF och Hjärt-Lung fonden. De har en större dragning till hjärtat mitt. Plus att jag gärna vill adoptera en tiger. Som det så vackert heter. Så fort ekonomin tillåter så ska jag engagera mig i detta. Nästa månad förhoppningsvis.För skojs skull så kör jag en: Peace out folks.

http://www.wwf.se/insamlingsportal/show.php?id=1190331

Finally

Äntligen börjar livet återigen inta sin rätta form. Jag har tagit mig ut ur min svacka som har gjort att jag inte levt till fullo de senaste veckorna. Men idag har livet kickat igång mig. Underbart. Kan det ha med att göra att semestertiden är slut för övriga medborgare? Jag tvivlar på det. Men man kan aldrig riktigt veta. Livet har sina konstiga sätt att fungera på. Medvetet eller omedvetet. Jag har idag ordnat med mitt hushåll. Städat och allt som hör därtill. Något jag däremot ännu inte fått tummen ur röven och ordnat. Det är min förbannade garderob. Här har ni tjejen som handlar för mycket. Men använder i stort sätt en fjärdedel av existerande plagg. Varav hälften av denna fjärdedel innefattar icke nyinköpta paltor. Varför är det så? Vissa saker kommer man aldrig få svar på. Förmodligen kan det bero på att jag i stundens hetta verkligen var tvungen att ha dessa kläder. Som en tröst? Som en rolig grej vid ett urtrist tillfälle i mitt liv?
Hur som helst så verkar inte dessa trasor vara så viktiga eller så roliga after all. Dessutom så funderar jag på om vi snart kommer gå in i den tidpunkt på året då hösten infaller. Det känns så. Det är trots allt augusti. Vi får se vad moder jord har för planer. Hösten i all ära med sina vackra färger. Synd att klaga. Men såklart lite sorg i hjärtat om sommaren redan är över.

Yes

Japp så blev det. I have made up my mind. Angående en sak iallafall. Framsteg Maria. Framsteg. Jag kommer successivt förflytta mina inlägg från bloggain. Till blogspot. Varför? Vet inte riktigt. Känns rätt bara. So now you know. Jag har dock funderat på vilken sida som är störst. Har flest medlemmar etc. Jag har ännu inte lyckats klura ut. Hur i helvete man gör för att söka bloggar på denna sidan. Hur man hittar alla intressanta bloggar. Om det ens är möjligt? Jag tycker ju att det borde vara det. Så ni som vet. Tell me. I need to know. Thanx

B J G

What if I told you. Your tears haven't been ignored.
And everything that was taken. Can be restored.

Feel this. Can you feel this?
My heart beating out of my chest

What if I told you. That innocence is yours.
And the beauty you have now. Is brighter than before.

One day

En vacker dag kommer du vakna upp och inse hur mycket du verkligen älskade mig.
Och jag kommer vakna upp bredvid den killen som redan visste det.

Herregud människa. Som jag älskar dig. I wish you knew.

Tommy

Maybe you call it madness.
But I call it love.
Innan sommaren är slut.

Facebook

Utfyllnadsinlägg. Självklart från facebook.
"Vilket väder är du" Ett vackert Norrsken.
När partiklarna når atmosfären får de mer energi. Precis som du får när ditt humör stiger. När de sedan blir normala igen avger den där extra energin det fina ljus som du och jag ser som ett norrsken. Precis som norrskenet så lyser du även när din energi inte finns kvar. Du finns i folks hjärtan och där slocknar du aldrig. Fortsätt att göra saker som du mår bra av och unna dig en liten stund för dig själv varje dag.
Ja jag kan inte göra annat än att hålla med.

Another one

Okej då kör vi ännu ett allmänt. Vardagligt. Tråkigt inlägg. Jag måste skriva av mig.
Ni måste läsa det. Vi kan ju passa på att konstatera att när dessa inlägg skrivs så har jag haft annat för mig. Hör och häpna. Jag har faktiskt ett liv. När livet inträffar så har jag inte lika mycket tid. Tid till att tänka. När jag kommer med djupare. Mer kreativa inlägg.Då har jag helt enkelt inte gjort någonting. Jag är mobbad och ingen vill leka med mig. Eller så är det jag som inte orkar med dem? Allting är relativt. Even so.
Ren fakta. Det kommer icke ske att ett vardagligt inlägg kombineras med ett djupt.
Så here we go.
En natt av fasa skräck och ångest. Trodde kattfan skulle kola på plats. Det började på dagen med att han hade svårt att kissa. Fram emot kvällen bestämde jag mig för att ringa veterinären dagen därpå. Men så kom natten. Jag hade inte sovit ordentligt på flera dagar. I tidigare inlägg har jag påpekat att jag levt som i en bubbla. Mycket har nog berott på sömnen. Överlycklig att klockan sakta men säkert började närma sig 22.00. Siktet inställt på en ordentlig sömn kommande natt. Icke. Klockan passerar midnatt. Jag är för orolig. Kommer inte till ro. Jag tvingar mig i säng närmare 04.00. När klockan är 05.13 och jag är halv vilande. Vaknar jag med ett skrik. En katt ylar. Paniken kommer. Men jag ser att mina katter ligger tryckta intill mig. Ljudet kom utifrån. Tack och lov.
Nåja veterinären blev det. Spolning av urinröret och urinblåsan. Ni som har katt. Mineraler. Kristaller. Urinsten. Urinstopp. Enough said. Ni hajar. Hemkomsten bjöd mig på en massa skratt. Tiger. Mitt älskade lilla djur. Såg ut som han kommit hem från systemet. Med en aning för mycket förfriskningar. Så jävla groggy. Vinglig. Sliten. Ynklig och trött. Men nu mår han bra. Jag kommer få agera doktor med att mata honom med mediciner. Smärtstillande och anti inflamatoriskt. Även diet har han satts på. Gosh I really love my fyllekatt.
Nu blir det film-maraton med Batman och Sagan om ringen trilogin.
Jag och Tobbe tar oss en slördag. Det är befogat.